German Painter, 1858-1925 German painter and writer. He grew up on his family's farm and tannery. As a child he showed interest in art, taking informal lessons in drawing from a local carpenter and caricaturing his primary school teachers. Corinth's father sent him to secondary school in the nearby city of K?nigsberg (now Kaliningrad), where he lived with his widowed aunt. A superstitious woman fond of story-telling, she possessed what Corinth later described as a coarse temperament and an unrestrained, 'demonic' humour. These qualities and his aunt's bohemian acquaintances, including fortune-tellers and soothsayers, fascinated the young Corinth, accustomed to his more reserved parents.   Related Paintings of Lovis Corinth :. | Zinnien | Kain | Morgensonne | Herbstblumen | Rote und gelbe Tulpen |
Related Artists:
John Samuel Blunt
b.Portsmouth 1798 d.At Sea 1835
Walter Shirlaw
Scottish-American artist , 1838-1909 was a Scottish-American artist. Shirlaw was born in Paisley, Scotland, and moved to the United States with his parents in 1840. He worked as a bank-note engraver, and his work was first exhibited at the National Academy in 1861. He was elected an academician of the Chicago Academy of Design in 1868. Among his pupils there was Frederick Stuart Church. From 1870 to 1877 he studied in Munich, under George Raab, Richard Wagner, Arthur George von Ramberg, and Wilhelm Lindenschmidt. His first work of importance was the Toning of the Bell (1874), which was followed by Sheep-shearing in the Bavarian Highlands (1876). The latter, which is probably the best of his works, received honorable mention at the Paris exposition in 1878. Other notable works from his easel are Good Morning (1878), in the Buffalo Academy; Indian Girl and Very Old (1880); Gossip (1884); and Jealousy (1886), owned by the Academy of Design, New York. His largest work is the frieze for the dining-room in the house of Darius O. Mills in New York. Shirlaw has also earned an excellent reputation as an illustrator. He was one of the founders of the Society of American Artists, and was its first president. On his return from Europe he took charge of the Art Students League of New York, and for several years taught in the composition class.
marcus larson
Simon Marcus Larson, född 5 januari 1825, Lilla Örsätter, Åtvidaberg, död 25 januari 1864 i London, var en svensk målare. Han tillhörde Dusseldorfskolan och skildrade naturens krafter på ett romantiskt och dramatiskt sätt. Larson hade en kort karriär och avled vid 39 års ålder, men ses ändå som en av Sveriges främsta 1800-talskonstnärer. 1856 var Larson i Dusseldorf och på julafton skissade han på ett solnedgångsmotiv vid den bohuslänska kusten, men Larson drömde om att måla en större tavla, hans atelje var alltför trång. Så en dag när han satt i stans populäraste caf?? och drack öl fick han id??n att han skulle måla i caf??lokalen. Sagt och gjort så hyrde han lokalen i 14 dagar. Duken han spände upp var 10-12 fot hög och 18 fot bred. Efter 10 dagar var tavlan klar. Tavlan ställdes ut på akademien och det byggdes en utsiktsramp för att åskådarna skulle få en överblick över tavlan, priset var 5 Silbergroschen per titt och det annonserades att intäkterna skulle gå till välgörande ändamål, vilket fick stort uppseende, särskilt bland övriga konstnärer, utställningen varade mellan 25 jan. och 15 feb. 1857 Tavlan ställdes också ut bland annat i Köln och Berlin sedan till Salon Carre i Paris där den hyllades. Därefter ställdes den också ut i Stockholm där Larson tänkte skänka tavlan till staten tillsammans med köpet av Vattenfall i Småland, men då Larson på hösten inte fick sälja nämnda tavla tog han ned den stora tavlan och tog den med sig när han lämnade Sverige och fortsatte sina resor, han visade den under några år, sista gången någon skrivit om tavlan var 1863, Efter Larsons död i London försvann tavlan.